Personvalet är en mycket bra ordning. Naturligtvis betyder partiet, dess ideologi och inriktning mycket, men till syvende og sidst är det ju en person som ska rösta. Jag kommer att rösta på ”en bra karl” som jag litar på, i kommunal- och landstingsvalet kan ”den bra karlen” vara en kvinna i år.
För mig är det uteslutet att rösta på vänstern eller de gröna. Båda dessa är ansvariga för den ökande nedbrytningen av de rester vi har av de urgamla kristna grundvalarna.
SD är heller inget alternativ för mig. Skandalerna visar att det finns smuts kvar i byken och dessutom kan jag inte lita på Åkesson i de frågor som jag som värdekonservativ vill betona. ”Abortfrågan är inte viktig” säger han och har också indikerat att partiet kan komma att öppna mer för HBTQ. Jag saknar också ett hjärta för de svaga. Även om nästan alla partierna nu förstår att man måste ha en kontrollerad invandring i ett land måste man hantera flyktingproblematiken med hjärta. Annars blir man hjärtlös, som min far brukade säga när han var riktigt upprörd över att någon kom i kläm. Då man är emot manlig omskärelse gör man det också omöjligt för judar att bo i Sverige (jag jag vet att man har vissa israelpositiva förslag). Dessutom kan en röst på SD vara en bortkastad röst i den meningen att de inte kommer att att få vara med i någon koalition under överskådlig tid. En röst p KV kan också tyvärr gynna röd-gröna då dessa röster troligen annars kunde gått till ett alliansparti.
Bättre att rösta för Alliansen och en ny regering. Om Alliansen blir störst blir Kristersson statsministerkandidat direkt. Även om han definitivt har svagheter är han en anständig och skicklig politiker.
För mig ligger KD närmast mina egna åsikter. Jag tycker Ebba och andra är ute och cyklar i HBTQ-frågor och deltagande i Pride är bara pinsamt. partiet måste återta en abortkritisk hållning. Men inget parti är perfekt och man måste rösta på det som ligger närmast. Det finns en barmhärtighet i KD:s fundament och engagemanget för Israel är föredömligt, inte minst hos företrädare som Mikael Oscarsson och Lars Adaktusson.
Jag väljer att rösta på Mikael Oscarsson till Riksdagen, där han suttit sedan 1998. Han har hela tiden stått upp för familjen, för Israel och är en av våra bästa försvarspolitiker. Av allt jag sett i 25 år är han en bra karl och värd min röst.
En annan ”bra karl” som jag känner väldigt bra, då vi har jobbat ihop under både roliga och mycket pressande omständigheter, är Anna-Karin vaz Contreiras så hon får min landstingsröst. För kommunen har jag inte bestämt mig än.
Sist men inte minst: låt oss undvika att bli ovänner i dessa frågor. Var och en måste och får rösta efter sin egen övertygelse.
